Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta. Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti

Similar documents
This PDF form has a submit button which submits completed form data via or the web. Submit buttons are not supported in all PDF applications.

Kaen klaemet blong naoia mo long fiuja Blong Vanuatu

Hao blong Yusum Tri mo Garen blong Kontrolem Big Lif Rop. Buk blong Komiuniti

Vanuatu. Klaod Nasara. Tul Kit. El Niño mo La Niña: long infomesen igo Klaod long Nasara aksen a

Gaed long ol toksave blong ol fising komiuniti long Vanuatu

Invesif Spisis long Vanuatu. Smol buk blong ol fama

Vanuatu Agrikalja Sekta Polisi Samari

Manual: Forest Nerseri. blong Adapt long Climate Change long Vanuatu

Blong Wanem Na PAPUA NIUGINI MAS GAT GUTPELA STETISTIKS?

Olsem wanem blong sevem paoa

SunRice Group Speak Up Policy

Ol dia brata na susa bilong

Sekim o painim aut Rait bilong Komyuniti long save

Namba Tu Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Prais bilong salim K 3.30 (incl. VAT)

Namba Tri Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

RE: TOK HEVI I KAM LONG OL KOMUNITI INSAIT LONG SADP PROJEK I GO LONG INSPECTION PANEL O KOMITI BILONG GLASIM

Sastiti 01155_878_Chastity.indd 1 7/13/12 10:52 AM

Ricegrowers Anti-Bribery and Corruption Policy. Ricegrowers Ltd Anti-Bribery na Corruption Polisi. Issue Date: May 2013

Namba Foa Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Ripot Namba PG

Intanesenel Benk bilong Rikonstraksen na Divelopmen Intanesenel Divelopmen Asosieisen OL BEKIM MENESMEN I WOKIM WANTAIM OL TINGTING BILONG TOK ORAIT

Namba Foa Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

PNG LNG i wok olsem wanpela han kampani bilong ExxonMobil insait long ko-vensa wantaim:

PNG LNG i wok olsem wanpela han kampani bilong ExxonMobil insait long ko-vensa wantaim:

STORI KAM LONG PANGUNA DAILOG PROJEK

Septemba - Disemba N o. 184 Magazine of the Evangelical Brotherhood Church. Gutpela Pasin. Rot bilong kamapim.

PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot Namba 4 Kwata 2010

Sister Claudia Apalenda Sister Theresia Boyek

Namba Wan Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Indigenous knowledge and the value of plants. Husat papa bilong save long ol plants? Appendix Two. Laspela hap long buk Tu

Neville Bartle i raitim dispela stadi long Nehemia

May - August No. 183 Magazine of the Evangelical Brotherhood Church CHAMPIONS WITH CHRIST

Eneji bilong Wol. Luksave bilong Papua Niugini. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot Namba Kwata 2010

PNG LNG Envairomen na Sosel Ripot Namba Wan Hap Bilong Yia 2015

Insait: 2012 Krismas Saplimen. Wantok Riviu bilong dispela yia...

Namba Wan Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret! Pilai bai kamap long taim

Madang solwara bisnis. senta bai go het: Kulit

Namba Wan Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Jisas Krais. Blut bilong sipsip, Hauslotu Sel, Wok Pris. Sabat Kaikai. slotu Sel, Wok Pris. September - December No. 190

Spes i sot. Ailan sindaun long bikpela wari - Pes 2. Tisa lonsim intanet benking websait - Pes 4

Namba Tu Kwata. PNG LNG Kwatali Envairomen na Sosel Ripot

Lapun tasol strong yet...

OPOSISEN I GAT NAMBA:

Polis Pawa! P10. Bai kostim K15.6 bilian. opim bek Panguna main... Digicel Yumi FM PNG Musik Awod kam bek...

Makim odit komiti long sekim ripot bilong distrik mani - Temu

40 YIA NA I GO REFOMESEN ANIVESARI. Nius na toktok bilong 500 yia selebresen Lukim long pes 60 MAS NAMBA 30 ELCPNG SINOT LONG HELDSBACH Pes...

Gavman bai rausim 2010 Envaironmen Loa senis

antri bai sot long mani

Sios helt sevis bungim hevi

Gutbai Oseah Philemon(OP)

Namba 1949 Desemba 29, Janueri 4, pes Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret! K1 tasol

Olgeta plen long kantri mas lukluk moa long populesin - Dokta Mola

Kisim pepa long stop drag long komyuniti - p7. NHC wokman kisim 4-pela de profesenel in haus trening - p2

RIPOT SAMERI BEKGRAUN NA AS BILONG SEVEI. Ol de bilong sevei. Sotpela toktok long sevei eria

MELANESIAN JOURNAL OF THEOLOGY

Bikpela hat wok. tru long boda... INSAIT P15. Fri Wes Papua. NCDC kisim nupela trak bilong karim pipia... bringim pret long ol pipel..

OL ELEMENTERI SKUL PIKININI:

+,-.)/,0+,123.0P251!121+0+,1. ,autilus Mi3erals,iugi3i 5i%ite6. !"l6a7a 1 P7"9e:t. !"t$ela )*$"t. Se#te%ber ) _9_<=

Glasim Judisal Kondak Bil

...Metal prais pundaun

2011 PNG Sastenabiliti Ripot. Mekim senis

PNG i ran olsem Afrika

Planti senis i daunim rait bilong ol yangpela sumatin. Sensasip. Awenes long. woksop... Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret!

Femili dai wantaim long balus birua

Namba tri UN bos i raun long PNG

ol nupela provins go pas

edim plen bilong tuna isnis na klaimet senis

Ol sios i egensim lo bilong kilim ol kalabus

Pes 16 na 17. Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret! K1 tasol

PNG i no gat helt standet

ISTA. Wantok. Somare tok tenkyu. Lukim spesel saplimen bilong Gren Sif Sir Michael long ol pes insait. K1 tasol. Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret!

Published on April 25, Significance of the centenary: history and commemoration of the

Compiled By: Anchor Baptist Church P.O. Box 34 Kandrian, WNBP Papua New Guinea. Digicel:

O Neill makim. nupela minista

PNG hat long sekim rekot ilong Fainens Dipatmen

Meri Krismas. Hepi Niu Yia Olgeta! Amamasim dispela bikpela de bilong yumi, stap wanbel na lukautim yu yet!!

Chan wari long birua bilong ol risos projek

PNC, NA, Indipenden kendidet i resis pas

2015 baset salens. Stanley Nondol i raitim

Gavman putim ai long ol Supa Fan

Ista... INSAIT. King Jisas Krais... P4,5. P8,9 Lukim ol stori bilong Ista insait.. Tingim dai bilong. Lukim Ista Spesel insait. long pes...

Papagraun bai gat sea long Ok Tedi na BCL

Tupela memba i kros. 41 yias Independens raun wantaim stail - P14-15

Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret!

OTML papagraun egensim O Neill

Madang taun bagarap - pes 7

O Neill promotim invesmen

Dinau baset bai go antap tru

oken mamas ani yet Lukim ol Wol nius poto... Pes LAIPSTAIL- Nupela drama pilai kempein bai helpim MDG... Pes I go moa long pes 3

Juffa laikim eksen long SABL ripot

Strongim skul, strongim pipel - PM

Liklik Baibel Dikseneri

Palamen i senisim 10-pela seksen bilong konstitusen

Vot pepa bai kam long mun Mas. Insait: Isten Hailans redi long 2017 Ileksen - P2. Kina bai lukautim mani bilong Nasfund - P3

Givim bek mani bilong Ilektoral Komisin

Mande neks wik- O Neill o Somare?

Namba 1991 Oktoba 18-24, pes Niuspepa Bilong Yumi Ol PNG Stret! K1 tasol

Guria kilim tupela long ARoB

Transcription:

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti

2 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti Ol stampa tingting long jenda mo daeversiti analisis Ol disasta oli afektem evri kaen man mo woman, boe mo gel. Yumi evriwan i gat difren ekspiariens long laef. Yumi wanwan i gat difren save, langwis, yia, rank insaed long komiuniti, langwis, mo hao blong rid mo raet. Ol difren samting ia i save akfektem ol nid o ol risos we i gat, mo tu rod blong mekem eni disisen. Afta long wan disasta, i gat sam pipol we oli save lukaotem olgeta gud moa bitim sam narafala pipol. Sam taem (espeseli long stat blong wan disasta) yumi talem se sam pipol oli afekted. Be pipol i minim ol man, ol woman, ol boi mo ol gel mo evriwan oli gat difren ekspiariens long Saeklon Pam. Eksampol: Ekspiariens long taem blong disasta bifo i bin soem se ol woman oli no gat tumas janis blong harem eli warning mesej bifo long wan disasta, mo tu, oli gat moa janis blong kasem ded bitim ol man from disasta ia. From wanem? Maet ol woman oli no kasem eli warning mesej from ol miting oli tek ples long sem taem ol woman oli stap lukaotem ol pikinini. Sapos bae yumi mekem wan jenda mo daeversiti analisis, yumi save mekem sua se ol mesej long ol disasta oli kasem gud evriwan mo oli stap akaontabol. Blong implementem wan gudfala, akaontabol rispons long ol disasta yumi evriwan i mas gat save long ol stampa tingting long hu oli afekted, mo from wanem oli afekted. ASKEM: wanem nao ol difren nid blong ol woman, ol man, ol boi, ol gel, ol olfala, ol pipol we oli disebol, ol woman we i gat bel, mo ol woman we i bin savaevem seksual vaelens? Sapos yu bin askem ol kwestin ia, yu bin mekem wan jenda mo daeversiti analisis finis. Blong mekem wan jenda mo daeversiti analisis hemi isi nomo. Mo tu, oli impoten tumas, from oli helpem yumi blong aedentifaem mo adresem ol nid mo inikwaliti, so yumi save helpem ol populesen blong stretem ol laef blong ol bakegen.

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti 3 Jenda mo daeversiti asesmen we hemi kwik tripol A aproj A = ASESMEN TIM MEKEM SUA SE I GAT JENDA BALANS long ol asesmen tim TOKTOK DAEREK wetem ol woman, ol man, ol boi mo ol gel (long separet sapos yu nidim) long saed long nid mo ol praeoriti blong ol. Traem bigwan blong kasem ol disebol pipol, ol olfala, ol woman we i gat bel o we i stap givim titi. PLANEM GUD ol taem blong toktok long ol stret taem mo ples wea ol man mo ol woman oli save kam. RAETEM DAON eni ansa wea man mo woman i givim difren ansa long sem kwesten KAREM MO RIKODEM evri data long ej mo jenda (no yusum ol wod olsem pipol mo haoshold from oli no rili yusfol blong analaesem valnorabiliti) A = ASKEM HU i bin afekted? (jenda, ej, ples) WANEM NAO ol spesel nid mo praeoriti blong ol man, ol woman, ol boe mo ol gel? (raetem sam) HAO nao ol pipol oli stap olraet o oli no stap gud wetem situesen ia? HU i no stap olraet long situesen ia? (raetem ej, jenda, ples we oli stap) HU i stap onem o i gat raet blong akses o i kontrolem ol risos? (raetem jenda, ej, rank long famle/komiuniti) HU i tek pat blong mekem ol disisen? (raetem tu ol nem blong olgeta we oli no tek pat long ol disisen) HAO NAO yu save promotem patisipesen long fasin blong mekem ol disisen, espeseli blong olgeta we oli nogat vois long ol disisen?

4 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti WANEM NAO ol lokol asosiesen o oganaesesen we oli stap finis blong helpem ol pipol (olsem ol disebol, olgeta we oli wok agensem vaelens long famle, ol sapot grup blong ol man)? (Kontaktem olgeta) A = ANALAESEM OL FINDING BLONG YU KWIKTAEM TINGBAOT ol asesmen (fasin blong mekem hemi mestem eni impoten samting? Hemi folem stret fasin blong konsaltesen?) LUKLUK gud long ol praeoriti folem ol infomesen DISAENEM asistens blong yu from ol praeoriti SEREM ol infomesen blong asesmen wetem komiuniti SEREM ol data long ol spesel nid, valnorabiliti, mo gudfala samting long ol man, ol woman, ol boi mo ol gel

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti 5 Shelta Mekem sua se i gat wan ikwal balans blong ol man mo ol woman volontia we oli givhan long ol emejensi shelta (sapos no, karem sam moa volontia blong mekem wan jenda balans) ASKEM ol woman, ol man, ol boi mo ol gel (mo tu ol pipol wetem disabiliti mo ol olfala) long givhan long disaenem shelta. Askem olgeta long ol nid blong ol blong sefti mo praevasi. YUSUM asesmen aproj long buk ia blong disaenem, implementem mo monitorem ol prokram blong shelta Apoentem ol man mo ol woman long ol evakuesen senta mo shelta disaen komiti. Komiti ia bae i givhan blong monitorem ol konsen blong sefti, praevasi mo proteksen, mo tu ol tingting blong komiuniti. Apoentem ol tim blong disaenem shelta we i gat balans blong jenda. Toktok wetem ol man, ol woman mo ol pikinini long saed long wanem oli nidim long shelta blong olgeta. ASKEM hu nao ol landona blong ples blong mekem sua se yu yu no askem eni woman blong gobak blong liv long shelta long ples blong wan man we hemi bin spoelem hem bifo TOKTOK wetem ol organaesesen (o ol pipol wea oli gat save) blong faenemaot se i gat eni fasin blong stopem raet blong ol woman eksampol, sapos i gat wan kastom wea hemi no alaoem ol woman blong karem wan pis graon MEKEM SUA SE i gat ol laet, ol lok mo ol praevasi wal mo ol narafala samting blong givim fisikol sekuriti. TOKTOK wetem ol WASH mo ol Proteksen tim blong mekem sua se ol woman mo ol gel oli bin risivim ol samting blong sikmun olsem we i gat nid long hem (askem wan sampol grup fastaem). Mo long disaen blong shelta/toilet, PROVIDEM wan praevet ples blong sakem doti blong sikmun.

6 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti TINGTING HEVI long valnorabiliti long distribusen olsem hao blong kasem ol woman, ol olfala, ol pipol wea maet oli had tumas long olgeta blong kasem. Mo tu, aedentifaem hu bae i nidim moa trening long hao blong yusum ol tul mo matiriol blong shelta (eksampol, provaedem spesel givhan long ol haoshold wea ol woman i stap hedemap hem, ol disebol o ol pipol wea oli no gat gudfala save long hao blong bildim haus). SETEMAP wan rod blong alaoem OL PIPOL blong rikodem ol praevet komplen blong olgeta long saed long ol sevis wea oli bin risivim, o ol staf wea i bin givim sevis ia. Mo sem taem tu, mekem sua se i gat wan rod blong askem long moa o spesel asistens.

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti 7 Wota, Sanitesen mo Hijin (WASH) MEKEM SUA SE tim blong WASH hemi gat balans blong jenda. Inkludim wan o moa woman long eni tim we hemi stap kontaktem ol komiuniti oltaem. SANITESEN LONG TAEM BLONG Disasta TOKTOK wetem ol reprisentativ blong ol grup ia: ol man (plante taem oli risponsabol blong fiksemap ol samting), ol woman (nid blong ol woman we i gat bel mo olgeta we i gat sikmun oli difren), ol pikinini mo ol big man we i stap lukaotem olgeta, ol disebol, ol olfala. Maet yu nid blong toktok wetem evri difren grup long separet taem, mo faenem wan taem mo ples wea ol man mo ol woman oli save kam tugeta lo miting. TINGBAOT hao blong opereretem sistem blong sanitesen long fiuja mo hao blong ripearem long fiuja, espeseli ples blong wasem han. DISAENEM ol sanitesen blong disasta blong mekem sua se ol woman, ol man, ol boi mo ol gel i no gat sem o fraet blong yusum. Toktok wetem komiuniti long saed long: ples blong putum, hao blong separetem ol fasiliti blong ol man wetem fasiliti blong ol woman, ol saen blong soemaot ples blong toilet blong ol man mo ol toilet blong ol woman, wal blong doa blong toilet, hamas toilet blong ol woman mo hamas toilet blong ol man (SPHERE hemi talemaot se i mas gat 3 toilet long ol woman blong evri 1 toilet blong ol man), fasin blong yusum toilet we hemi stap finis (olsem sitdaon long lek/sitdaon long toilet/klinim toilet), hao blong aksesem, lok blong doa (ol pikinini, ol disebol oli save yusum?), laet blong sefti, han rel insaed long toilet, spes blong pusum wiljea blong disebol, han was i stret long ol, hao blong sakemaot doti. MONITOREM situesen lukluk mo toktok wetem komiuniti. Yusum Asesmen mo Monitoring seksen blong buk ia. IMPLEMENTEM wan konfidensel fasin blong harem ol konsen we hemi alaoem OL pipol blong talemaot ol komplen long ol sevis o ol staf, mo askemaot moa o spesel givhan.

8 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti WOTA SAPLAE LONG DISASTA TOKTOK wetem ol woman (plante taem, oli risponsabol blong lukaotem ol wota saplae) mo ol man (plante taem, oli risponsabol blong fiksemap o ripea ol wota saplae). Maet hemi gud sapos yu toktok long tufala grup separet nomo. Lukluk Asesmen mo Monitoring seksen blong buk ia. DISAENEM prokram long konsaltesen wetem ol woman, ol man, ol boi mo ol gel, mo tingbaot: hamas distens blong kasem wota saplae (hemi isi blong ol olfala, disebol blong kasem?), sekuriti long wota saplae (yu no mas putum long wan ples we komiuniti i talem se i no sef), akses (ol rod long wota saplae oli stret long ol pipol we oli nid blong yusum?), laet (mo sefti), saes blong ol kontena blong wota (evriwan long komiuniti i save leftemap?). ADAPTEM akses long wota from nid blong ol olfala mo ol disebol hed blong haoshold. MONITOREM situesen lukluk mo toktok wetem komiuniti. Yusum Asesmen mo Monitoring seksen blong buk ia. IMPLEMENTEM wan konfidensel fasin blong harem ol konsen we hemi alaoem OL pipol blong talemaot ol komplen long ol sevis o ol staf, mo askem moa o spesel givhan. PROMOSEN BLONG HIJIN LONG OL DISASTA MEKEM ol mesej blong promotem hijin oli sensativ long jenda eksampol, tingbaot hijin blong ol woman we i gat sikmun. MEKEM ol aktiviti blong promotem hijin i avelabol long ol woman, ol man, ol boi mo ol gel, mo mekem ol toktok wetem ol man mo ol woman oli separet nomo. BALANS BLONG JENDA long hijin tim hemi impoten tumas.

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti 9 Jenda Vaelens KAREM ol niufala staf o volontia long wan fasin we hemi stopem seksual eksploitesen mo abius (askem polis blong jekem kriminol rekod long eni niufala staf) MEKEM SUA SE ol staf mo volontia oli awea, oli andastandem mo oli saenem Kod blong Kondak (ol rul blong wok). Seksual vaelens mo vaelens hemi agensem ol loa blong Vanuatu. WOK TUGETA wetem ol proteksen tim blong faenem wan rod blong sendem ol savaeva/viktim blong jenda vaelens i go long klinik, kaonseling o ol ligol sevis. TRENEM ol staf mo ol volontia blong luksave ol difren saen blong seksual eksploitesen o abius, mo mekem sua se oli save stret rod blong riferem ol viktim blong jenda vaelens long ol helt, saekolojikol o sosel sevis (LUKLUK long riferol infomesen long en blong buk ia). IMPLEMENTEM wan konfidensel fasin blong harem ol konsen we hemi alaoem OL pipol blong talemaot ol komplen long ol sevis o ol staf, mo rikwestem moa/spesel givhan. MEKEM SUA SE ol savaeva blong jenda vaelens oli gat sef mo konfidensel akses long shelta. MEKEM SUA SE ol savaeva i gat akses long helt sevis long seksual vaelens mo saekolojikol mo sosel sapot long komiuniti. No fogetem se, yu yu no gat save olsem wan profesonel sapot kaonsela. I moa gud sapos yu riferem ol savaeva blong jenda vaelens long ol lokol sapot netwok nomo. PROVIDEM ol memba blong komiuniti wetem infomesen long ol saekolojikol mo sosel sevis blong ol savaeva blong jenda vaelens espeseli ol infomesen blong eni sevis we i sapotem ol pikinini, ol disebol pipol, o ol olfala. Maet yu nid blong providem ol kaen infomesen ia long ol man mo ol woman long separet taem, long wan konfidensel fasin.

10 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti OL ROL MO RISPONSABILITI: Presiden mo ol Memba blong Bod (nasonal mo brans levol) Oli risponsabol long nasonal mo brans levol blong mekem ol polisi long jenda, proteksen blong ol pikinini, inkludim daeversiti, mo Kod blong Kondak (ol rul blong wok) agensem seksual ekploitsesen mo abius. Sekretari Jenerol Hemi risponsabol blong mekem sua se ol projek, ol prokram mo ol sevis oli folem ol polisi ia. Olsem lida blong Red Kros, hemi impoten tumas se ol memba mo volontia oli save mo andastanem ol isiu ia, mo oli akt olsem rol model long ol komiuniti folem ol tingting ia. Ol tim lida Hemi risponsabiliti blong ol Tim Lida blong lidim, implementem mo monitorem ol jenda mo daeversiti-sensativ aktiviti we oli bin plan blong mekem Karem ol staf mo ol volontia blong tufala jenda, mo askem wan blong olgeta blong tijim ol volontia long ol 7 Fandamentol Prinsipol, Kod blong Kondak mo Jenda/Daeversiti analisis Ol Staf mo ol volontia Mekem sua se yu bin saenem Kod blong Kondak (sapos yu no bin risivim, yu save askem wan kopi long hem) Askem blong infomesen blong jenda mo daeversiti analisis Save se yu save riferem ol pipol long narafala sevis lukluk daon long riferol infomesen blong lokol (o raetem)

Smolsmol Gaedbuk blong Jenda mo Daeversiti long ol Disasta Kwaliti, Impak mo Akaontabiliti 11 Infomesen blong riferol Port Vila O narafala eria

12 Intanasonal Federesen blong Red Kros mo Red Kresen Sosaeti Long moa infomesen, kontakem: Intanasonal Federesen blong ol Red Kros mo Red Kresen Sosaeti Blongis blong Asia Pasifik Zone The Ampwalk, Suite 10.02 (North Block) 218 Jalan Ampang 50450, Kuala Lumpur, Malaysia Fon: +60 3 9207 5700 Faks: +60 3 2161 0670 P.O. Box 372 CH-1211 Geneva 19 Switzerland Fon: +41 22 730 4222 Faks: +41 22 733 0395 Emel: secretariat@ifrc.org Web saet: http://www.ifrc.org